fredag 7 oktober 2011

Det som alltid finns där när man ska sova...

Det är en glädje då en berättelse kommer till en, att få vara ett språkrör för en persons kamp, glädje, sorg och lycka, hur den blinde krigaren kämpar för att finna sin plats i en allt föränderlig värld, eller hur Sara ska reagera på sanningen som har undanhållits för henne... 
Men det har en stor baksida. Man kan inte sluta... Det blir alltid lite sömn då de dagarna kommer. Men lyckan väger alltid upp det. Få saker ger mig mer glädje. Det som kan slå det är att få läsa den för en person som förstår innebörden och ser allt. Det är glädje för mig. Tiden må vara min fiende, men vem kan kämpa mot något man varken kan se eller röra... 

Äventyret fortsätter...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar