Väntan... *suck...

Det där med väntan är inte min grej... Jag har alltid varit rastlös. Jag vet inte i hur många år jag plågat min familj med ordet: När... Men jag har blivit bättre med åren, det har jag. Min taktik är mer att försöka glömma det... och om jag minns det i slutet så var det viktigt... Det är inte en ultimat taktik, men den bästa jag har.

Jag tror att min rastlöshet är min största tillgång, den gör att jag gärna lär mig nya saker så att jag har någonting att göra...

Men nu är det där med väntan igen. Jag börjar med att säga att jag har under en lång tid funderat på detta... (vilket jag faktiskt har..) I fredags så beställde jag ett "musikredskap". Det stod att leveranstiden var mellan 1-5 dagar... Jag är nu inne på 6 arbetsdagen(!!!!!!!!!)

Jag tror inte att du kan förstå min frustration... Men så fick jag ett mail idag! Så tänkte jag: Yes!!!! Den kommer att komma idag!...

Men då jag kollade upp det så var det en bekräftelse på att budet är sänt... idag... *suck... Så på måndag kommer det! Efter en oändlig tid så är den på väg!

Det där med väntan är inte mig grej... Det är nog därför jag inte kommer sent någonstans heller...

Äventyret fortsätter... (på måndag... *suck...)

En saknad vän...

Jag är ingen talare. Om jag är någonting så är jag en skrivare. Men nu är även skrivandet svårt.

En vän till mig gick nyligen bort... men det är egentligen inte bort, han gick hem. Igår så var jag på hans begravning och minnes stund. Det kändes väldigt tungt. Han är den första vännen som gått vidare för mig... Men alla som hade träffat honom talade om samma sak, även det delade jag med dem.

Han talade alltid liv, jag har aldrig hört honom tala illa om någon. Det fanns alltid ett leende på hans läppar, det är det jag ser framför mig. Han kommer alltid att vara en förebild för mig i så mycket.

Det enda jag vill säga är, tack. Tack för att du hjälpt mig förstå vikten av kärleken till Gud och mina närmaste, tack.

Jag är så otroligt stolt över att kalla honom min vän.

Men enda jag önskar är att han också såg mig, som sin vän...

Så blev en dålig dag bra...

Idag så hade jag ett sånt där ögonblick som man blir så glad utav. Det kanske inte låter som någonting, men för mig betydde det väldigt mycket.

Jag hade efter en mycket jobbig dag på jobbet ställt min cykel på torget. Då jag håll på att låsa cykeln såg jag en vän till mig som gick på andra sidan mot Gallerian. Hon såg mig inte, men det gjorde ingenting. Men bara att få se henne fick mig att le. För även om jag har det jobbigt på jobbet så finns det personer som henne, som får min vardag att betyda något extra.

Jag har flera personer som kan få mig att le, bara av att se dem. Men man kan aldrig få nog av dem.

Äventyret fortsätter...

En trevlig kväll...

Inte visste jag att min sy maskin skulle kunna ge mig nya vänner men det är tur att det inte alltid går som jag trodde, för då skulle mitt liv vara mycket tråkigare... Men igår var jag iväg och hjälpte henne sy hennes gardiner. Vi hann klart med alla kanter förutom neder kanten då vi ska ha en annan tråd jag inte har. Men det roligaste är att vi är så otroligt lika på så många sätt. Så några timmar gick sedan åt till att prata musik och berättelser. En riktigt trevlig kväll helt enkelt...

Äventyret fortsätter...

Äventyr med symaskinen på axeln...

Igår så blev det ett litet spännande äventyr. Det var ganska sent och jag var trött efter jobbet. Men så ringer min mamma. Hon berättade att en tjej hade kommit in i kyrkan och frågat efter en symaskin. Då hade de gett henne mammas nummer. Då hade hon tipsat om mig då jag var lite närmare... Mycket närmare... Så jag fick hennes nummer. På jobbet så får jag ofta ringa helt främmande personer, men nu var jag inte på jobbet... Då hon svarade så lät hon lite förvirrad men också väldigt glad. Hon behövde låna en symaskin för att kunna sy sina gardiner. Jag tyckte att det var självklart att hon kunde låna min symaskin, men den är lite trixig och väldigt gammal. Så jag tittade på klockan och kände att det är lika bra att köra när man ändå är på gång. Så efter några minuter så var symaskinen nerpackad och ut på ett äventyr, med en symaskin på axeln, bar det nu av.

Äventyret fortsätter...