Så blev en dålig dag bra...

Idag så hade jag ett sånt där ögonblick som man blir så glad utav. Det kanske inte låter som någonting, men för mig betydde det väldigt mycket.

Jag hade efter en mycket jobbig dag på jobbet ställt min cykel på torget. Då jag håll på att låsa cykeln såg jag en vän till mig som gick på andra sidan mot Gallerian. Hon såg mig inte, men det gjorde ingenting. Men bara att få se henne fick mig att le. För även om jag har det jobbigt på jobbet så finns det personer som henne, som får min vardag att betyda något extra.

Jag har flera personer som kan få mig att le, bara av att se dem. Men man kan aldrig få nog av dem.

Äventyret fortsätter...