Förväntan/Längtan. Jag har under flera dagar haft dessa nyckelord väldigt nära. Men i dagens Sverige så känns det så otroligt kluvet. Jag är van att få det jag vill på en gång eller genast... Det är oftast de alternativen som erbjuds. Jag har sedan jag varit liten haft svårt för att vänta. Men det blir bättre och bättre. Men det här med förväntan, det handlar nästan alltid (om inte alltid) om att en person ska svara. Det må så vara om det är ett prov som ska bli rättat, en doktor som ska undersöka prover eller en vän som inte hört av sig än. Men... det där var dåliga exempel på dit jag ville komma... Vi skippar de första två och tar det sista med vännen. Så en vän ska höra av sig om ____ (vad det nu kan vara...) och det kommer inte att gå fortare av att ringa och fråga vad svaret blir... Då är det bara att vänta... Vilket är jobbigt, tråkigt, allmänt förskräckligt... eller så kan man med en neutral förväntan vänta på det svar som skall komma...
Nu har jag förvirrat bort mig själv i allt detta... Jag slutar nog här, så har jag inte sagt någonting jag inte vill säga. Men det jag vill komma fram till är, att jag vill längta mer. Jag vill förvänta mig någonting av det jag gör. En dag kan med lätthet flyga förbi och vara borta för alltid. Men om jag förväntar mig någonting så fylls dagen med en mening och den dagen kan fyllas av det jag älskar allra mest... Nu är jag framme.
Så med stora förväntningar så fortsätter mitt och ditt Äventyr...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar