Snö, snö, snö...

Snön faller tungt utanför ens fönster.
Jag tar fram kameran kollar om batteriet behöver laddas, det behövs inte.
Jag tar på min min jacka och skor, nu är man redo att ut i snön gå.
Väl ute så kommer några ord till mig. De vill jag uttrycka tillsammans med dessa bilder.

Många gånger så känns det som att man bär
på alldeles för mycket och att man inte syns...

och att man inte vet vart man är,

men då är det skönt att man kan hitta en vägvisare
och se vart man ska men då mörkret faller och man ingenting kan se...

så finns det trots allt ett ljus följa...

Äventyret fortsätter... Är du med?